9 maj 2012

May 9, 2015

(Short summary in English, below)

För tre år sedan hade jag två “val”. Det ena var att de, de professionella, skulle tillkalla en ambulans eller att de själva skulle köra mig till akuten. Ja, det var illa däran. Jag hade inte stoppat i mig någonting alls under en alldeles för lång tid och knappt någon vätska heller. Ja, ni hör ju. Detta var inte hållbart. Idag, fast för tre år sedan, började min riktiga resa till tillfrisknad. Det var då de hjälpte mig att stoppa allting. Det som gick alldeles utför i totalt fel riktning. Bort från livet och ännu djupare ned i helvetet.

Det kan vara ganska så ledsamt och sorgligt att alltid uppmärksamma denna dagen. Men det var också den dagen som ledde till en förändring i mitt liv. Den dagen och perioden på sjukhuset som jag också fick möjligheten till att träffa personer som skulle komma att betyda otroligt mycket för mig där och då, men också även idag. Sköterskor som alltid fanns där och som även finns här idag. Jag är så otroligt tacksam över allt alla gjorde för mig då. Men egentligen var det jag som drog det största lasset. Det var jag som kämpade tillbaka till livet. Det var jag som så småningom gjorde det där stora engelskatestet, klarade det, ansökte till ett universitet och kom in, flyttade över Atlanten, studerade där för att sedan få jobb här i Sverige inom det jag hade drömt om – grafisk design. Mycket har hänt sedan den där dagen i maj, 2012 och för varje år som går från just den dagen, tänker jag tillbaka och förundras över vad livet överraskar och ger.

lina

Så hur är det idag med allting..ja, det är otroligt mycket bättre än vad det var då. Jag har mina dagar eller perioder då det är tuffare med tankar/vissa gamla mönster och jag har mina dagar och perioder då det är lättare. Vill poängtera att jag äter. Att bli både frisk och fri från något som har funnits med en i så otroligt många år, är en process och så får det vara tänker jag (även om det är svårt att acceptera processen ibland och jag bara vill att det ska vara 110% bra direkt). Det viktiga är att finnas i processen, vara medveten om den, kämpa på och fokusera på saker och ting som är bra! Förstärka det som är bra och minimera det som är mindre bra för en, vilket är lättare sagt än gjort många gånger. Men vad är det en säger, övning ger färdighet och så tänker jag kring detta också. Ni i min omgivning behöver inte vara oroliga om ni anser eller tycka er se att det är mindre bra…för det är en del i processen och utan mindre bra dagar, kan det vara svårt att uppleva de bättre dagarna för det finns liksom ingen kontrast i det hela i sådana fall. Som en fin person sa till mig en gång;

“Det kan inte bli lugnt om det inte har varit storm.”

Nu ska jag ut och fira livet tillsammans med min älskade Liz ♥ och så ska jag iväg och plinka piano i en pianoaffär (har inte tillgång till något piano här i Uppsala) för jag saknar musiken. Saknar att spela piano så därför har jag fått det i uppgift av min terapeut att göra det. Yep. Hej svejs.


Short Summary

May 9th 2012

Three years ago today, I had two “choices”, one for them, the professionals, to get an ambulance to drive me to the emergency, or for them to take me there themselves. I was really sick with an eating disorder, anorexia. One might think it’s a sad day to think about and remember..but this day, three years ago, was the beginning of my new life. Thanks to all the professionals, but mostly thanks to me, who fought hard get better. So how am I doing today? Some days are less good and some days are good, but I believe that’s the process and how it has to be. Without any bad days, you can’t really experience good days, because there’s no contrast then. Or as a wise person once told me,”It can never be calm unless there has been a storm.” So, today I’m gonna celebrate life, together with my Liz and we’re gonna check out a piano store here so I can play the piano a little since I miss music so much and playing on my own. Got this challenge/project, to play a little, from my therapist, so that’s what I’m gonna do. Yep. Bye bye.  Please try the more or less good Google translate, if you want to translate the whole text.

1 Comment

  • Reply L I E R » En styck piano May 11, 2015 at 8:39 PM

    […] och njöt av solen vid ån. Men innan allt ätande och drickande, begav vi oss, som jag skrev om tidigare, till en pianoaffär som bara ligger ett stenkast från där vi bor. Min terapeut hade uppmanat mig […]

  • Leave a Reply to L I E R » En styck piano Cancel Reply